Den här värmen ska jag lagra i minnet till kulna höstkvällar när vi torkar kajaker i mörker och kyla. Det går nästan inte att föreställa sig nu.
Ut ut kanalen (ingen bäver), noll grader på kompassen och trettio i luften. Badare på klipporna och middagssällskap i segelbåten som ankrat upp. Vattenpauserna var tätare än vanligt på väg upp mot Strömsö, höger längs Lidingö mot gröna huset och ett skutt över till Storholmen.
Paddling medurs runt Storholmen och in på lilla sandstranden för ett kvällsdopp. Sympatiske Storholmsbon Albin i fyraårsåldern, var mycket intresserad av oss och kajakerna och ställde massa kloka frågor. Jag tror att han drömde om kajaker när han somnade!
Styrkta av badet paddlade vi hemåt, Harry som en pil i kanalen vi andra lite mer belåtna med måttligt tempo i värmen. Tillbaka vid bryggan hade det ändå suttit fint med ett dopp till!
