1996 Runt Lofoten och Vesterålen

Sommaren 1996 paddlade jag från Vaxholm till Stockholm, varifrån SJ transporterade kajaken och mig på tåg till Narvik.

Från Narvik paddlade jag till Harstad, där jag stannade och fyllde kajaken med mat för nästan tre veckor. Det kändes tryggt att ha rejäla förråd, dels med tanke på att jag inte skulle behöva svälta om jag blev inblåst, dels eftersom kajaken blir ännu stadigare när den är tungt lastad. En nackdel var dock att den blev väldigt tung att hantera på land. På grund av tidvattnet är det när man slår läger nödvändigt att flytta kajak och all utrustning högre upp än dit högvattnet når.

Från Harstad paddlade jag västerut längs sydsidan av Lofoten ända ut till den västligaste udden. Efter att ha rundat udden fortsatte jag nordost till Sortland i Vesterålen. Det var ett fullständigt sagolikt vackert landskap att färdas i: snöklädda bergstoppar med ibland nästan lodräta stup, vattenfall, porlande bäckar, tumlare, sälar, havsörnar och massor med andra fåglar. Otroligt vackert, men väldigt regnigt och inte alltid så lättpaddlat.

Väl framme i Sortland i Vesterålen deltog jag i det mycket trevliga och årligen återkommande arrangemanget Arctic Sea Kayak Race (ASKR). Normalt består det av tre delarrangemang: tävling, långfärd och avslappnad kursverksamhet. Detta år var det bara en långfärdsgrupp. Tillsammans med cirka femtio andra paddlare rundade jag under en vecka ögruppen Vesterålen. Naturen här är minst lika vacker som i Lofoten, men lite mindre dramatisk. Bergen är flackare och det är mycket lättare att hitta tältplatser. Arrangemanget rekommenderas för välförberedda paddlare!