Det utlovade temat för denna dagstur var "dit vindarna bär". Vindarnas bärighet och dagsturer har dock en tendens att skapa mismatch (ja Agenda står och småputtrar i bakgrunden), eftersom vindar tenderar att vara enkelriktade och dagsturer går i retur.
Västlig vind gjorde att Baggens Sumpholmen seglade upp som favorit.
Vi lämnade Ladan med svaga vindar lätt i ryggen. Jackorna låg i säkert förvar på akterdäcken och paddelhandskarna åkte snart av. Vi följde Lidingö sidan på vår färd mot Sveriges Holme.
När vi nådde Lidingös sydsida såg vi en orange keps komma oss till möte. Det var David som höll på att sluta sin Lidingöcirkel. Intensivt var ordet, han skar som en varm smörkniv genom vår smöriga linjepaddling utan tid till ordväxling.
Skurusundet kändes oväntat kort, även Lännersta dito, så också Baggenstäket. Vips var vi ute på Baggen och tog höger för att inta Sumpholmen.
På Sumpholmen rådde högsommar i sol och lä, och det var svårt att tro att det inte var 15:e Juli. Efter lunch fick vi en skön stund i solen innan de stipulerade 90 minuterna mellan kapell av och paddel i hade runnit ut. När sömndruckna ögon åter skådade ut över Baggen möttes de av några Lasrar som med bra drag i grejerna klöv vattenytan. En såg ut att nå över planingströskeln. Hmm, vinden hade alltså ökat.
Och mycket riktigt när vi påbörjade vårt återtåg, så kom en och annan bekräftande vindpust.
Improviserat solskydd
Efter lite stilfull paddling genom Stäket, krävde vinden i näbben lite mer sluggerstil genom Lännerstasundet. Känns som att varje gång jag paddlat denna sträcka har det varit motvind. Och Duvnäsviken verkar fungera som en fenomenal vindtunnel för runt Tollareberget trycker det på bra.
I Skurusundet råder sedan åter perfekta förhållanden för finpaddling. Men hur mycket vind kommer vänta oss på Lilla Värtan? Ska vi bli tvugna att försöka pressa oss upp mot Djurgården i skydd av Fjäderholmarna? Men nej, det är inte så farligt så vi följer Lidingösidan fram till att vi har Louddens oljecisterner i blickfånget. Då tar vi skuttet över till "lä" sidan. Här upplever vi något som definitivt inte brukar förknippas med April, vinden är varm. Det känns faktiskt som utblåset från en dammsugare. Helt otroligt.
Nu börjar det kännas att man har fått fler kilometrar i kroppen den här dagen än under hela säsongen hittills. Men som så många gånger förr så har man helt plötsligt passerat Lidingöbron utan att den kommit närmare, och glider in i Husarviken.
Väl hemma glider man ner i soffan och en behaglig paddelkoma.
